Inlägg: Digitala lösningar som svarar mot både kundernas och vårdpersonalens behov

Välfärdsområdena har en självskriven plats i centrum för debatten när man söker de bästa lösningarna för digitalisering av social- och hälsovården och för fungerande datasystem. Men hur går det om man är tvungen att resa till en annan del av landet för att få cancerbehandling eller om man behöver vård under en veckoslutsutflykt? Vi måste se till att informationsgången och de digitala tjänsterna fungerar smidigt i alla situationer.

Social- och hälsovårdsreformen har inneburit en historisk förändring för hela Finland, och det digra arbetet fortsätter inom välfärdsområdena. Lösningar för ökad produktivitet, kostnadseffektivitet och bättre tjänster söks febrilt. När man nämner social- och hälsovård och produktivitet, innehåller följande mening vanligtvis ordet digitalisering.

Välfärdsområdena utvecklar digitala tjänster som en del av sitt tjänsteutbud. Distansmottagningar, chattar, e-tjänster och datasystem samt de användargränssnitt som är avsedda för vårdpersonal är en del av den digitala planeringen inom välfärdsområdena. Men hur fortsätter den digitala vårdkedjan när kunden flyttar från ett välfärdsområde till ett annat eller anlitar privat vård?

Tack vare Kanta är kundens hälsodata tillgängliga inom hela social- och hälsovårdssystemet

När till exempel en person från Päijänne-Tavastland får cancerbehandling vid HUS eller en person från Birkaland söker vård efter att ha huggit sig i knät på sin stuga i Kuusamo, sparas uppgifter om det här i Kanta. Många barnfamiljer förlitar sig på den privata vården, två miljoner personer i arbetsför ålder har tillgång till företagshälsovård och studerande anlitar SHVS:s tjänster. I Kanta förmedlas informationen digitalt mellan de olika producenterna i systemet. Också inom socialvården utnyttjas Kanta i allt större utsträckning.

Med tanke på kontinuiteten inom vården och på tjänsternas kvalitet är det viktigt att vårdpersonalen i sitt arbete har tillgång till de klient- och patientuppgifter som registrerats tidigare. Då behöver man inte göra samma undersökningar på nytt och man sparar vårdpersonalens dyrbara tid, och samtidigt pengar. När alla uppgifter finns i Kanta behöver man inte skriva ut eller faxa dem.

Också för den enskilda medborgaren är det viktigt att kunna se alla sina uppgifter på ett och samma ställe. Tjänsten MittKanta är bekant för så gott som alla finländare, och den har årligen över 3 miljoner användare. Tjänsten ökar transparensen och förbättrar kommunikationen mellan vårdpersonalen och kunderna. Den här transparensen är verklighet redan i dag, och det är viktigt att värna om den också framöver. I framtiden kommer MittKanta i allt högre grad att vara en integrerad del av andra elektroniska tjänster inom social- och hälsovården.

Problem med användbarheten måste lösas tillsammans

De möjligheter som Kanta erbjuder har ännu inte utnyttjats till fullo. En av de största utmaningarna är att göra klient- och patientdatasystemen mer användarvänliga. Det är inte bara fråga om tillgången till Kanta-uppgifter, utan också om registreringen och användningen av andra uppgifter. De nuvarande patientdatasystemen saknar ofta en överskådlig vy och ett lättanvänt användargränssnitt som stöder vårdpersonalen i deras hektiska arbete.

En annan utmaning är att social- och hälsovårdsorganisationerna inte har kunnat ta i bruk alla de funktioner i Kanta som gör det lättare att utnyttja uppgifter. Bakomliggande orsaker är bland annat den utdragna social- och hälsovårdsreformen, belastningen på välfärdsområdena och sparkraven – eventuellt också avsaknaden av en gemensam nationell lägesbild och vision.

Samarbete där varje aktör gör det som den kan bäst

De som arbetar inom social- och hälsovården är bäst insatta i de tjänster som produceras och vet vilka behov kunderna har. ICT-bolagen utvecklar å sin sida bättre datasystem för marknaden. FPA vill vara en del av det här samarbetet genom att bidra med sina egna styrkor som en pålitlig, nationell aktör som fungerar dygnet runt. På FPA har vi också lång erfarenhet av att tillämpa data om den sociala tryggheten. Genom att samarbeta och på ett ändamålsenligt sätt tillämpa nationella lösningar går det att minska arbetsbördan inom social- och hälsovården och frigöra resurser för annat.

FPA utvecklar Kanta och dess gränssnitt enligt kundernas behov, under ledning av social- och hälsovårdsministeriet och THL. Vi är beredda att införa en ledningsstruktur som bättre beaktar den offentliga och privata vårdsektorns åsikter. Redan nu har vi byggt upp en samarbetsmodell med välfärdsområdena, som är ett steg på vägen mot ett allt tätare samarbete.

Vad kan vi lära oss av det förflutna? Låt oss ta det elektroniska receptet i Kanta-tjänsterna som exempel. Det är en framgångssaga som inte hade varit möjlig utan ett tätt samarbete mellan apoteken, hälsovården, social- och hälsovårdsministeriet, THL, FPA och andra myndigheter. Det elektroniska receptet har nu blivit en självklarhet för oss, och så ska det ju också vara i fråga om fungerande digitala tjänster. Men låt oss inte glömma att framtidens framgångssagor bara kan skapas genom samarbete – för kundernas och vårdpersonalens bästa.

Arto Vuori, direktör för informationstjänster vid FPA

Pirjo Vuorikallas, utvecklingschef för Kanta-tjänsterna vid FPA