Nationella hälsoindexet

Ändrad 28.2.2024

De friskaste finländarna bor i Österbotten, i välfärdsområdena i Nyland och i Helsingfors, medan de sjukaste däremot bor i Norra Savolax och Norra Karelen. Arbetsoförmåga är vanligast i Norra Savolax, Kajanaland och Norra Österbotten. Minst arbetsoförmåga förekommer det i Nyland.

Skillnaderna mellan välfärdsområdena framgår av uppgifterna i Nationella hälsoindexet som publicerats för första gången och som grundar sig på registeruppgifter för 2019–2021. Indexen och deras olika delområden beskriver på ett omfattande sätt förekomsten av sjukdomar och arbetsoförmåga i välfärdsområdena i förhållande till befolkningen i hela landet.

Nationella hälsoindexet 2019–2021 : Statistikrapport 73/2023 (julkari.fi)

Resultaten från Nationella hälsoindexet i korthet som diaserie: Nationella hälsoindexet : Uppgifter om välfärdsområdena 2019–2021 (pdf, thl.fi)

Söksidan – Sotkanet.fi, Statistik- och indikatorbanken

Totalindex för arbetsoförmåga och dess delindex i Faktaportalen (tilastot.kela.fi)

Information om befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga

Nationella hälsoindexet är en datahelhet som omfattar flera indikatorer på befolkningens sjuklighet och arbetsoförmåga. De uppgifter som indexet grundar sig på sammanställs i samarbete mellan Institutet för hälsa och välfärd (THL), Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen.

Datahelheten innehåller både sjuklighetsindexet och delindexen efter sjukdomsgrupp samt indexet för arbetsoförmåga och tillhörande delindex.

Sjuklighetsindexet omfattar 10 sjukdomsgrupper. Dess delindex beskriver förekomsten av cancer, kranskärlssjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i muskuloskeletala systemet, allvarliga störningar i den psykiska hälsan, olycksfall, minnessjukdomar, lungsjukdomar, diabetes och alkoholsjukdomar. I sjuklighetsindexet viktas förekomsten av respektive sjukdomsgrupp i förhållande till dess betydelse för befolkningens dödlighet, arbetsoförmåga och livskvalitet samt kostnaderna för användningen av social- och hälsovårdstjänster.

Indexet för arbetsoförmåga består av tre delar:

sjukpension (här används sjukpension som ett samlande begrepp för sjukpension som betalas ut av FPA och invalidpension som betalas ut av arbetspensionsanstalterna)
sjukdagpenning
positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering.

I indexet för arbetsoförmåga kan man granska befolkningens arbetsoförmåga på så sätt att alla delindex granskas tillsammans. Dessutom kan man granska de olika delarna separat som delindex.

Uppgifterna om indexet för arbetsoförmåga uppdateras årligen den 1 april. Under våren 2024 uppdateras uppgifterna för statistikåren 2020–2022.

Användning och tolkning av uppgifterna

Hälsoindextalen beskriver befolkningens hälsa och arbetsförmåga i välfärdsområdena och kommunerna i förhållande till hela landet (hela landet = 100). Ju högre värdet på indexet är, desto högre är prevalensen av sjuklighet eller arbetsoförmåga i området.

Det produceras både åldersstandardiserade och icke-åldersstandardiserade versioner av indexen. De åldersstandardiserade resultaten eliminerar åldersstrukturernas inverkan och lämpar sig därför för regionala jämförelser. Det icke-åldersstandardiserade indexet beskriver i sin tur den verkliga sjukdomsbördan i en region.

De regionala skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga påverkas förutom av befolkningens åldersstruktur även av många andra faktorer. Levnadsvanor såsom rökning, alkoholbruk, motion, sömn och matvanor har en inverkan, men levnadsvanorna påverkas ytterligare av många omständigheter. Arbetslöshet, ekonomisk situation och utbildning återspeglas i befolkningens hälsa och arbetsförmåga. Hur väl social- och hälsovårdstjänsterna fungerar är också av betydelse, likaså kulturella och genetiska faktorer.

När man jämför indextal ska man beakta att också en välfungerande hälso- och sjukvård kan ta sig uttryck i högre sjuklighet, eftersom sjukdomar screenas, upptäcks och behandlas effektivt. På motsvarande sätt påverkas arbetsoförmågan också av tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster, som beror på bland annat företagshälsovårdens omfattning. I sjuklighetsindexet kan skillnaderna mellan regionerna också påverkas av hur omfattande uppgifterna från välfärdsområdena är och hur de överförs till THL:s vårdanmälningsregister.

Vi rekommenderar att du använder datavisualiseringen av indexet för arbetsoförmåga endast på en datorskärm. Datavisualiseringen fungerar inte på mobila enheter och den fungerar tillsvidare bristfälligt med skärmläsarapplikationer.

Anvisning för användning av indexet för arbetsoförmåga