Informationspaket: arbetslöshetsförmåner
Till FPA:s uppgifter hör att trygga försörjningen för arbetslösa genom grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet. Det här informationspaketet presenterar nuläget och den senaste tidens utveckling i fråga om det utkomstskydd för arbetslösa som FPA handhar. I slutet finns länkar till bland annat statistik och undersökningar som tagits fram av FPA.
Antalet personer som får arbetslöshetsförmåner har sjunkit och är nu på en lägre nivå än före coronakrisen
Coronakrisen ökade behovet av arbetslöshetsförmåner snabbt våren 2020. År 2020 fick totalt 412 000 personer arbetslöshetsförmåner från FPA. Av dessa fick 44 000 personer arbetsmarknadsstöd för företagare, som betalades på undantagsvillkor. När man inkluderar dem som fick arbetsmarknadsstöd för företagare steg antalet personer som fick arbetslöshetsförmåner från FPA med 24 procent från 2019 till 2020.
Antalet personer som fick arbetslöshetsförmåner från FPA minskade från våren 2021 till slutet av 2021. Därefter har minskningen på månadsnivå inte längre varit lika jämn. År 2021 betalades arbetslöshetsförmåner till totalt cirka 356 000 personer. Av dem fick 32 000 personer arbetsmarknadsstöd för företagare. Från 2020 till 2021 minskade antalet personer som fick arbetslöshetsförmåner med 14 procent, dvs. till samma nivå som före coronakrisen.
Från 2021 till 2022 minskade antalet personer som fick arbetslöshetsförmåner från FPA med ytterligare 11 procent. År 2022 fick totalt cirka 315 000 personer arbetslöshetsförmåner. Rätten till arbetsmarknadsstöd för företagare, som betalades på undantagsvillkor och som gällde under coronakrisen, upphörde i februari 2022.
FPA:s utgifter för arbetslöshetsförmåner uppgår årligen till ca 2 miljarder
År 2022 betalade FPA 1 844 miljoner euro i arbetslöshetsförmåner. Beloppet sjönk en aning från föregående år. År 2021 betalade FPA 2 308 miljoner euro i arbetslöshetsförmåner (i 2022 års penningvärde).
Antalet arbetslösa och utgifterna för arbetslöshetsförmåner ökade i början av 2010-talet. Utgifterna för inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner började minska 2016, men utgifterna för grundtrygghetsförmåner för arbetslösa först ett år senare, år 2017. Utgifterna för inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner påverkades av den positiva utvecklingen i ekonomin och sysselsättningsgraden, vilken minskade arbetslösheten. I grundtrygghetsförmånerna syntes inverkan med dröjsmål.
I utgifterna för arbetslöshetsförmåner skedde en betydande vändning år 2018: För första gången betalade FPA mer i grundtrygghetsförmåner för arbetslösa än vad arbetslöshetskassorna betalade i inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner. Under det året var utgifterna för grundtrygghetförmåner knappa 2 % större än utgifterna för inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner. Ännu år 2010 betalades mer än två gånger mera ut i inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner än i grundtrygghetsförmåner.
Utgifterna för arbetslöshetsförmåner minskade 2018 och 2019 tills coronakrisen ledde till en snabb ökning i arbetslösheten på våren 2020. Åren 2020 och 2021 var utgifterna för inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner igen större än utgifterna för grundtrygghetsförmåner för arbetslösa. Arbetsmarknaden repade sig dock snabbt från coronakrisen. År 2022 var utgifterna för grundtrygghetsförmåner och utgifterna för inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner på samma nivå.
De tjänster som de arbetslösa använder riktas på olika sätt till olika socioekonomiska grupper - sysselsättning mest sannolikt för dem som deltar i arbetskraftsutbildning
För arbetslösa finns det många slags tjänster för att främja deras sysselsättning. Enligt en undersökning var hälso- och sjukvårdstjänster i form av öppenvård (47 %), tjänster inom mentalvården och missbrukarvården (14 %) och arbetskraftsutbildning (11 %) de tjänster som arbetslösa använde mest under arbetslöshetsperiodens första halvår i Uleåborg år 2016. Totalt 38 % av målgruppen använde inga tjänster.
Under den tvååriga uppföljningen fanns det mest sysselsatta bland dem som deltagit i arbetskraftsutbildning eller som inte använt någon av de tjänster som granskades i undersökningen.
Det har tidigare funnits lite forskningsdata att tillgå om användningen av tjänster som helhet. I registerundersökningen granskades användningen av social- och hälsovårdstjänster och sysselsättningstjänster hos personer i Uleåborg som blivit arbetslösa år 2016 och som varit arbetslösa minst sex månader genom att sammanställa uppgifter från flera olika informationskällor. Dessutom granskades de arbetslösas senare etablering på arbetsmarknaden med en tvåårig uppföljning.
Arbetslöshetsförmåner tryggar försörjningen för största delen av hushållen
I stresstesten av den sociala tryggheten granskades huruvida den sociala tryggheten skyddar löntagarhushåll från fattigdom i fall av arbetslöshet. För de flesta hushåll tryggar den sociala tryggheten boendeutgifterna och nödvändig konsumtion, och hushållet löper inte risk för fattigdom till följd av arbetslöshet.
Av alla löntagarhushåll löper 11 % risk för fattigdom om den i hushållet som förtjänar mest blir arbetslös. Risken för fattigdom är olika för olika typer av hushåll. Enligt måttet på fattigdom skulle ungefär 24 % av ensamboende och 10 % av ensamförsörjare inte klara av nödvändiga utgifter om de blev arbetslösa.
Risken för fattigdom mättes med ett mått för minimibudget där man granskade huruvida hushållets inkomster räcker till för nödvändiga utgifter.
Skyldighet att söka till utbildning villkor för arbetslöshetsförmån för unga
Unga under 25 år som saknar examen som ger yrkesfärdigheter är skyldiga att söka en studieplats för att kunna få en arbetslöshetsförmån om de blir arbetslösa. Som examina som ger yrkesfärdigheter betraktas i praktiken yrkesinriktade examina och högskoleexamina. Den unga kan dock få arbetslöshetsförmån medan han eller hon deltar i sysselsättningsfrämjande service.
Enligt en registerundersökning som gällde åren 2014-2019 fick unga som saknar examen arbetslöshetsförmåner mer sällan än unga som avlagt en examen ända upp till 24 års ålder. Skyldigheten att söka en studieplats upphör när den unga fyller 25 år, då det blir betydligt vanligare att unga får arbetslöshetsförmåner.
Det är betydligt vanligare att unga som saknar examen deltar i sysselsättningsfrämjande service än att unga som avlagt en examen deltar. 19-22-åringar som saknar examen deltar oftast i arbets- eller utbildningsprövning.
Avsaknaden av arbetslöshetsförmån kompenseras med grundläggande utkomststöd. Det är betydligt vanligare att unga som saknar examen får grundläggande utkomststöd.
Aktiveringsmodellen minskade arbetslöshetsförmånens belopp för en del
Den aktiveringsmodell för arbetslösa som tillämpades 2018-2019 ledde till en sänkning av arbetslöshetsförmånerna för de arbetslösa som inte uppfyllde kravet på aktivitet.
Enligt FPA:s register uppfyllde 40 % av de mottagare av arbetsmarknadsstöd som inledde sin första granskningsperiod år 2018 kravet på aktivitet och 36 % uppfyllde inte kravet. Således fick 36 % sänkt arbetsmarknadsstöd under följande granskningsperiod.
Enligt FPA:s register uppfyllde 27 % av de mottagare av grunddagpenning som inledde sin första granskningsperiod år 2018 kravet på aktivitet och 30 % uppfyllde inte kravet. De flesta som fick sänkt förmånsbelopp var män och äldre arbetslösa.
FPA betalar grundtrygghetsförmåner till de arbetslösa
I Finland kan en arbetslös få arbetslöshetsförmåner för att trygga sin försörjning. Arbetslöshetskassorna betalar inkomstrelaterad dagpenning, FPA betalar grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. Till förmånerna vid arbetslöshet hör också rörlighetsunderstöd och alterneringsersättning. Till förmånerna vid arbetslöshet hör dessutom barnförhöjning till vårdnadshavare för barn under 18 år och en förhöjningsdel för den tid som en arbetslös person deltar i sysselsättningsfrämjande service.
Det är även möjligt att få jämkad arbetslöshetsförmån samtidigt med deltidsarbete eller ströjobb.
Arbetsmarknadsstöd betalas till arbetslösa som inte har en tillräckligt lång arbetshistoria eller vars maximitid för inkomstrelaterad dagpenning har uppnåtts.
